Lugnt distanspass

Finns inte så mycket att rapportera. 15,9 km i 5:32-fart. Det var soligt, någon plusgrad och bitvis rätt stark vind.

Jag har iallafall lite träningsvärk från igår, i sätet/Gluteus Maximus/rumpan. Det måste ha varit utfallen med skivstång. Hittade ett bra superset igår med frontböj och utfall på vikt där det blev 10 reps på 20, 25 och 30 kg. Det var i underkant så nästa gång ska jag göra fler reps alt. tyngre. Och så är jag lite sugen på det här!

Annonser

Hot Mojo

Jag har aldrig gått på yoga förut och ärligt talat har jag varit skeptisk eftersom jag inbillat mig att det är mesigt och att jag måste göra allt tungt eller snabbt för att gilla det. Men, den senaste tidens rörlighetsträning har fått mig att tänka om så sedan Hot Mojo kom till SATS Danderyd har jag haft på Att göra-listan att testa åtminstone en gång. Ska man gå på ett Hot Mojo-pass måste man anmäla sig långt i förväg om det är viktigt att få en plats. När jag anmälde för någon vecka sedan hade jag plats 11 i kön men igår fick jag mejl om att jag hade plats på passet.

Jag visste att det skulle vara varmt. Och det var det. Jag hade knälånga tights, vilket var ett bra val eftersom man blev rätt kladdig rätt fort och det var knepigt att få grepp. Linnet jag hade tog jag av mig ganska snabbt. Det var drygt 38 grader i rummet och det rann svett efter bara några minuter. Och min tidigare tro att det skulle vara mesigt har kommit på skam. Rörelserna var väldigt utmanande och pulsen konstant ganska hög. Men det kändes som ett extremt bra pass för mig i den fas jag är just nu, att få ordning på min stela kropp. Det var många övningar som syftade till att öppna upp bröstet. Och jag har lärt mig en massa positioner som jag kan namedroppa: draken, hunden, gräshoppan och sånt. Jag kommer definitivt att gå igen.

Innan passet hann jag också med lite traditionell styrketräning: frontböj, utfall med skivstång, marklyft (där jag tappat enormt) och bicepscurl med skivstång. Glad Påsk!

Solig jogg

Det blev VAB med hängig 8-åring men det var inte värre än att jag kunde lämna honom framför Minecraft och sticka ut på en kort runda på strax över 5 km i 5:09-fart i snitt. Det kändes väldigt lugnt och avslappnat och ger en fingervisning om hur det ska kännas på lördag när jag ska köra långpass i ännu lägre fart. Jag märker att jag måste hålla igen ganska mycket nu så att jag inte springer för fort. Ett angenämt problem.

Jag fortfatte även på mitt rörlighetsprojekt hemma med detta samt 3×20 höftlyft, vilket tydligen ska vara en undergörare för svagt säte. Om man gör det rätt, vill säga.

Ikväll väntar triggerpunktsbehandling och imorrn ska jag gå på Hot Mojo!

Glad Påsk! 

Orörligheten och Göteborgsvarvet

Om löpning är fokusområde 1 just nu är bristen på rörlighet nummer 2. Jag har en lång lista med grejer att göra, både hemma och på gymmet och i morse var jag på SATS när de öppnade. Min kompis följde med. Jag rullade med en Trigger Point grid och en pingisboll (bröstmuskeln, aj), gjorde några av grejerna på min lista. Sedan skulle jag visa henne problemet med mina overhead squats, dvs så fort jag går ner i en knäböj med armarna över huvudet så välter jag framåt. Hon tog en pinne, höll den över huvudet, satte sig på huk och sa ”Är det så här du menar?”. Nu påstår ju hon att hon är överrörlig, men jag har sett andra människor klara av det också. Vad är det för fel på min kropp? Eller är det bara så att det är ett omöjligt uppdrag att som alltigenom stel försöka bli rörlig när man fyllt 41? Är det kört för mig?

Efter rörlighetsövningar gick vi upp till gymdelen och skiljdes åt. Jag gjorde först ett hantelkomplex för axlar och skuldror (ska se om jag hittar en länk som illustrerar). Sedan testade jag höftlyft med skivstång för att komma åt Gluteus (eller ‘rumpan’, med ett annat ord) men jag vet inte om jag gör rätt för som vanligt känns det mer i hamstrings än där.

Därefter biceps. Och det är väl den enda muskel som jag ser nån progression i nu för tiden. De kommer bli väldigt snygga till sommaren. Gjorde några frontböjar och avslutade sedan med triceps och utåtrotatorn.

Jag har lite svårt att förhålla mig till mitt nya gymliv. Förut körde jag några få övningar tungt. Nu blir det en massa småplock med lätta vikter för att komma åt mina svaga områden. Det kommer att ge vinster på sikt, det vet jag, men det är lite trögt.

Tur då att Coach och jag satt upp målet för Göteborgsvarvet. Vi satsar på 1:35. Och imorrn börjar jag. Då blir det en lugn jogg. Men på lördag är det dags för långpass, men jag får bara springa högst 100 minuter och det ska gå långsamt, 5:30 gärna. Jaja, vi får väl se!

43:50

Jodå, det gick vägen! Nytt pers på milen, 43:50. Och jag har fortfarande inte upplevt total utmattning så det borde gå att kräma ur mer.

På vägen till loppet (åkte hemifrån jättetidigt, men jag kunde inte gå runt hemma ombytt och klar – var alldeles för hispig för det) pratade jag med Coach. Vi dividerade lite om vad jag skulle ha för mål: köra safe (sub45) eller gå tuffare. Jag sa att jag efter förra helgens 44:40 på 10 km kände att sub44 vore realistiskt och han höll med. Under 43 skulle nog vara lite för snabbt, men 44 verkar rimligt. Så hans förslag var att börja med 2 km i nån fart som fick bli vad den ville, typ. Viktigt att jag inte stressade upp mig om den var runt 4:30 (alltså, för ett halvår sedan hade det varit en helt sjuk tanke, att 4:30 skulle vara långsamt och göra mig stressad) utan att jag skulle låta det vara så. Kilometer 2-7 skulle jag sikta på 4:15 ungefär. Och om jag blev trött skulle jag sänka farten några hundra meter för att sedan öka igen. 

OK, sagt och gjort. Gick runt och frös med alla kläder på så länge nerverna klarade det innan jag lämnade in dem och börjar värma upp. 3 minuter före starten ställde jag mig startklar, nästan längst bak visade det sig, men jag tänkte att det inte gjorde så mycket. Jag hade musiken på och plötsligt hade starten gått för alla började röra sig. 

Det var trångt och lite ryckigt så första kilometern gick i 4:32. Det fortsatte att vara ganska mycket folk och jag fick sicksacka en del. 4:25 andra. Sedan var tanken att öka farten betydligt men precis då blev det en uppförsbacke, men jag trampade på ändå, 4:18. Sedan vet jag inte riktigt vad som hände (något uppför, tror jag), 4:26. Kom till varvning efter 22:22, då på plats 71 i damklassen.

Det kändes riktigt bra då och jag fick ett bra flyt: 4:16, 4:17, 4:25, 4:19. Jag var rejält flåsig och kunde höra min ansträngda andning trots musiken i lurarna men benen var pigga och jag passerade ganska många under andra varvet. När en kilometer återstod tittade jag på klockan och lyckades räkna ut (även väldigt enkla mattetal blir svåra i en sån där situation) att jag skulle klara 44 minuter om jag drog på utav bara den sista kilometern och det gjorde jag. De sista hundra metrarna till mål kändes väldigt väldigt långa men snabbt gick det, 3:59. Klockan stannade på 43:50, nytt pers!

Jag stannade ganska omgående och försökte återfå en normal andning och när jag tittade upp såg jag att Lennart stod precis bredvid. Det var kul att prata lite med honom!

Hittade några gamla kollegor som sprungit bra, pappa som stod och hejade och tog kort. Sedan ringde jag Coach och rapporterade innan jag traskade till bilen och åkte hem.

För några månader sedan hade jag ju såna kval. Styrketräning eller löpning? Vad vill jag prioritera? Efter dagens lopp kan jag bara inte prioritera ned löpningen. Det är så roligt att springa. Och jag har fortfarande inte upplevt mjölksyra som sprutar ur öronen och jag har ännu inte spytt efter en backintervall. Och om knappt två månader är det Göteborgsvarvet. Nu kör vi! 

 

I natt jag drömde

Det var Premiärmilen men banan gick i skogen och det var väldigt kuperat. Och man fick starta när man ville, lite som Öppet Spår. Jag sprang iväg med 3 andra, som jag tror var kompisar till mig men jag minns inte vilka det var. Och det gick jättelångsamt. Efter första varvet tog jag paus. Sedan sprang jag det andra, och jag tänkte att nu skulle jag sätta fart men det var som att pulsa i lera. Jag kom i mål på knappt 48 minuter och var alldeles bedrövad. Började formulera ett sms till min Coach om att det inte var min dag och att det kanske var det att det inte var nån gemensam start som var problemet.

Nervös, jag?