43:50

Jodå, det gick vägen! Nytt pers på milen, 43:50. Och jag har fortfarande inte upplevt total utmattning så det borde gå att kräma ur mer.

På vägen till loppet (åkte hemifrån jättetidigt, men jag kunde inte gå runt hemma ombytt och klar – var alldeles för hispig för det) pratade jag med Coach. Vi dividerade lite om vad jag skulle ha för mål: köra safe (sub45) eller gå tuffare. Jag sa att jag efter förra helgens 44:40 på 10 km kände att sub44 vore realistiskt och han höll med. Under 43 skulle nog vara lite för snabbt, men 44 verkar rimligt. Så hans förslag var att börja med 2 km i nån fart som fick bli vad den ville, typ. Viktigt att jag inte stressade upp mig om den var runt 4:30 (alltså, för ett halvår sedan hade det varit en helt sjuk tanke, att 4:30 skulle vara långsamt och göra mig stressad) utan att jag skulle låta det vara så. Kilometer 2-7 skulle jag sikta på 4:15 ungefär. Och om jag blev trött skulle jag sänka farten några hundra meter för att sedan öka igen. 

OK, sagt och gjort. Gick runt och frös med alla kläder på så länge nerverna klarade det innan jag lämnade in dem och börjar värma upp. 3 minuter före starten ställde jag mig startklar, nästan längst bak visade det sig, men jag tänkte att det inte gjorde så mycket. Jag hade musiken på och plötsligt hade starten gått för alla började röra sig. 

Det var trångt och lite ryckigt så första kilometern gick i 4:32. Det fortsatte att vara ganska mycket folk och jag fick sicksacka en del. 4:25 andra. Sedan var tanken att öka farten betydligt men precis då blev det en uppförsbacke, men jag trampade på ändå, 4:18. Sedan vet jag inte riktigt vad som hände (något uppför, tror jag), 4:26. Kom till varvning efter 22:22, då på plats 71 i damklassen.

Det kändes riktigt bra då och jag fick ett bra flyt: 4:16, 4:17, 4:25, 4:19. Jag var rejält flåsig och kunde höra min ansträngda andning trots musiken i lurarna men benen var pigga och jag passerade ganska många under andra varvet. När en kilometer återstod tittade jag på klockan och lyckades räkna ut (även väldigt enkla mattetal blir svåra i en sån där situation) att jag skulle klara 44 minuter om jag drog på utav bara den sista kilometern och det gjorde jag. De sista hundra metrarna till mål kändes väldigt väldigt långa men snabbt gick det, 3:59. Klockan stannade på 43:50, nytt pers!

Jag stannade ganska omgående och försökte återfå en normal andning och när jag tittade upp såg jag att Lennart stod precis bredvid. Det var kul att prata lite med honom!

Hittade några gamla kollegor som sprungit bra, pappa som stod och hejade och tog kort. Sedan ringde jag Coach och rapporterade innan jag traskade till bilen och åkte hem.

För några månader sedan hade jag ju såna kval. Styrketräning eller löpning? Vad vill jag prioritera? Efter dagens lopp kan jag bara inte prioritera ned löpningen. Det är så roligt att springa. Och jag har fortfarande inte upplevt mjölksyra som sprutar ur öronen och jag har ännu inte spytt efter en backintervall. Och om knappt två månader är det Göteborgsvarvet. Nu kör vi! 

 

Annonser

2 thoughts on “43:50

  1. Återigen grattis till en bra tid! När jag träffade dig efter målgång tänkte jag faktiskt fråga hur du mådden men jag gjorde inte det 🙂

    Jag tyckte att du såg ganska trött ut precis efter mål….. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s