Träningen just nu

Ja, det händer inte mycket här för tillfället. När löpningen handlar om 5 km jogg finns inget kul att rapportera. Det måste förövrigt varit en ganska ordentlig bristning för det stramar fortfarande när jag springer, men det kommer ju att gå över och eftersom jag inte har nåt nytt viktigt mål framför mig stressar jag inte upp mig.

Som jag skrivit tidigare så har jag styrketränat mer än på länge sedan skadan och jag har också kommit igång med träning hemma, något jag vanligtvis brukar ha svårt att motivera mig till. Ett par veckor sedan körde jag plankor och jägarvila. Nu är jag inne på detta och detta. Att ha starka sätesmuskler ger inte bara en snygg rumpa utan är viktigt för att inte andra muskler, t ex rygg och hamstrings felaktigt ska ta över jobb som sätet ska göra. Jag sitter still mycket och när jag var hos en PT inne i stan fick jag veta att jag hade ett inaktivt säte. Det visade sig t ex när jag gjorde höftlyft och knappt klarade en utan att få kramp i hamstrings. Så, det ska det bli ändring på.

Idag t ex gjorde jag hip thrusts med 50 kg på stången. Det var en del pyssel att hamna i rätt position och det var redigt tungt. Blir intressant att se om det känns något imorrn. Jag är väl inte den som lägger upp före- och efterbilder på bloggen men jag kan ju rapportera om utmaningen ger önskvärt resultat sedan……hehe.

  

   

Annonser

Rehabkvällslöpning

Fördelen med att ha lite större barn är att man kan lämna dem hemma en stund. Ikväll tog vi med oss lillasyster och turades om att springa medan den andra cyklade. Först sprang jag 5 km (28 min) och sedan bytte vi. Det var varmt men inte för varmt och av mitt lår kände jag nästan ingenting, möjligtvis lite lite stramhet men inte alls lika mycket som sist. Men så har jag gjort mina övningar i gymmet. 

Image

 

Maken, innan han sprang 5 km snabbare än mig

ImageLillasyster, innan hon började sjunga oavbrutet hela vägen hem
(Du gamla, Du fria samt Idas sommarvisa)

Soma move m m

Jag har tänkt att gå på Soma move flera gånger men alltid prioriterat ned det. Eftersom jag har Linus Johanssons bok och kör en del av hans övningar för att få ordning på min bristande rörlighet så har jag varit nyfiken på passet som han varit med och tagit fram. Så, igår var det dags. Jag hade frågat min kompis om hon ville hänga med och det ville hon, och då går det ju inte att avboka.

Vad ska man säga? Det var rörelser som utmanade rörlighet och i viss mån styrka, utförda i olika flödande serier. Vi satt på huk, gjorde roterande utfall, höga upphopp, sumo squats ackompanjerade av suggestiv musik. Det var väldigt annorlunda och jag trodde inte jag skulle bli så svettig som jag blev.

Under passets gång började ett litet sår på mitt knä att blöda och jag sprang ut för att leta efter ett plåster. Utanför dörren spelades den vanliga gymmusiken och kontrasten var påtaglig. Inne i salen var det mer av krigsdans än disco. Jag kommer definitivt att gå igen.

I morse var jag redigt trött när jag kom till SATS. Vi satt uppe och kollade på film till halv 1 och sedan ringde klockan halv 6. Men, jag lyckades ändå utföra det jag bestämt mig för så det kändes bra. Igår testade jag att göra marklyft med två kettlebells och jag klarade några ettor på 2×40 kg. Det är ju ändå 80 totalt och det har jag inte lyft på väldigt länge. Det gjorde mig lite taggad. SATS Täby har dessutom två på 48 kg men där gjorde jag inte ens ett försök.

Nu väntar midsommarfirande och minst två korta pass löpning. Dags att få lite fjutt där också!

Det finns en plan

Tog bilen till Uppsala igår för att besöka Idrottsskadecentrum. Där fick jag träffa en naprapat som hade varit med förr. Han testade min muskelstyrka och rörlighet i hamstrings och försökte framkalla smärtan där jag känner av nåt vid löpning men det gick inte. Det känns bara när jag springer. Och när man trycker, och det gjorde han. Så kontentan blev att det är en liten bristning i övergången mellan sena och muskel. Det har läkt bra men det finns ärrvävnad och det är den som gör att det stramar när jag springer. Jag behöver träna hamstrings och stretcha så han gav mig tre övningar att göra hemma och på gymmet. Samt restriktioner gällande löpningen. Eftersom jag börjar känna av benet efter drygt 3 km får jag springa högst 5 km högst 3 gånger i veckan de närmsta två veckorna. Om jag inte känner nåt sedan kan jag öka 1 km varannan gång.

Nu börjar jag vänja mig vid att inte kunna satsa för fullt så det känns faktiskt helt ok att ta det lugnt. I morse var jag dessutom på SATS och lyfte lite tunga grejer. Och på hemmaplan är jag mitt i mitt plank- och jägarvilaprojekt. Parallellt med det ska jag snart göra ännu ett försök på 100 armhävningar. Det finns att göra!

En bit ifrån formen

Den 10 maj sprang jag 15 km. Sedan dess har det inte blivit längre än 8,34 på Göteborgsvarvet, förrän idag då jag tog en förmiddagstur på 8,42 km i 5:16-fart. Min överkropp var rätt trött efter gårdagens alla armhävningar men i benen fanns det lite kraft. Men det känns att jag inte tränat löpning på ett tag. Känslan är inte riktigt där, även om det känns kul.

Kände av baksidan av låret efter ett tag men det var inte så farligt. Imorrn har jag en tid på ett idrottsskadecenter. Jag bokade tiden under en fas av hopplöshet för några veckor sedan och tänkte att om jag inte känner nåt kan jag ju alltid avboka.

Inget ont som….

Självklart hade jag hellre varit utan trasslet med låret och sprungit Göteborgsvarvet på rekordtid och sedan kört vidare med löpträningen. Men, samtidigt har jag hunnit med mycket styrketräning nu – och det gillar ju jag. Det är både för- och nackdelar med att ha två stora träningsintressen.

Idag hade jag ett PT-pass inbokat. Det blev lite bråttom eftersom jag inte riktigt kunde lämna Sverige-Italien i Basket-EM så cykelturen på drygt 5 km gick i maxfart. Jag hade önskat mycket armhävningar. Och det fick jag. Första övningen skulle jag ha boxningshandskar och slå på såna där pads som min PT stod med. Första omgången skulle jag slå en gång med vänster, en med höger, ned på golvet och göra en armhävning och sedan upp igen för ett upphopp. Därefter slag med vänster och höger två gånger, två armhävningar och två upphopp, nästa varv tre gånger….osv upp till 10 för att sedan vända ner till ett. Det var jobbigt. Framförallt armhävningarna, sammanlagt 100. Jag var tvungen att köra en del på knä.

Andra supersetet var mer armhävningar: en bred uppe på en stepbräda + en smal nedanför – 10 gånger. Följt av fällkniven med en stor boll bakom huvudet (knepigt att förklara) 20 gånger och därefter Turkish Get-up (kolla in den här tjejen!) med en 4 kg kettlebell, 10 gånger per sida. Tre varv av detta.

Och som sista utmaning: marklyft med två kettlebells – 12 repetitioner med 20 kg och Farmer’s Walk, vilket jag tycker är en av de mest funktionella övningarna som finns. Hur ofta går man inte och släpar på påsar t ex? Tre varv av detta också.

Sedan hade det gått en timme och jag kunde cykla hem till middagen som jag planerat sedan igår: Pulled pork! I onsdags var jag på Filmhuset och åt lunch och där serverar de detta på just onsdagar. Pulled pork är fläskkött som kokat väldigt länge i sås, osäker på om det måste vara bbq-sås med hickorysmak men det var det där iallafall och det var vad jag använde igår när jag gjorde mitt långkok. Detta serverasd i pitabröd med salsa, majs och gräddfil. De pitabröd jag köper går alltid sönder, men det blev bra ändå.

ImageJa, det var faktiskt gott!